År 9 Mälarhöjdens skola

För kunskap mot nya höjder!

Författare: Peter Söderström (Sida 1 av 2)

Föräldraföreningen vid Mälarhöjdens skola bjuder in till föreläsning

Utvecklingssamtalschema 29/1 Peters grupp 9E

Schema utvecklingsamtal VT18

Schema utvecklingssamtal VT18

Måndagen den 29 januari

Mentor Peter Söderström

 

Tider Namn Sal
8.30-9.00 Viggo Ej klart! Återkommer.
9.00-9.30 Lage
9.30-10.00 Otto
10.00.10.30 Elin
10.30-11.00 Elvira
11.00-11.30 Saga
13.00-13.30 Algot
13.30-14.00 Charlie
14.00-14.30 Ivar
15.00-15.30 Hanna
15.30-16.00 Patrik
16.00-16.30 Moa
16.30-17.00 Karl T

Info vecka 50

Hej,
Här kommer lite info om nästa vecka:
12/12 ny möjlighet för NP (för de som missat 8.15 i c 215 + em).
12/12 Möjlighet att se Luciatåget i Mälarhöjdens kyrka 19.00 (gäller åk 9 och föräldrar).
13/12 Schemabryt, vi börjar kl 10.00 med gemensamma aktiviteter med vår fadderklass

7 och 9 E-klasserna  salarna c120 +c131

.
20/12 Julmiddag för åk 9 kl. 17-20.

Svenska V.49

Svenska: Nästa vecka V.49 ska novellen lämnas in

Mall för reception

Skriv en Reception  Klar V.49-V.50

 

Ordet reception kommer från engelskans reception, som betyder mottagande. I en reception ska du alltså ägna mycket fokus åt hur du mottagit boken, hur den har berört dig eller inte berört dig, vilka funderingar som har uppstått och vilka kopplingar du har gjort till dig själv och det samhälle du lever i. Dina logganteckningar kommer vara till en god hjälp när du ska skriva ihop receptionen.

 

Utgå från följande punkter
Jag vill inte att du använder dig av rubriker, dela istället in receptionen i fyra stycken.

 

  • Gillanden. Är det något med texten, språket eller innehållet som du gillar och tycker är särskilt fint eller bra?
  • Ogillanden. Finns det något med texten som du inte gillar, eller har svårt att ta till dig.
  • Frågetecken. Finns det något du inte förstår eller inte kan ta till dig?
  • Kopplingar. Finns det något du tycker hänger ihop, finns det ett mönster i texten? Finns det något du känner igen från ditt eget liv?

Svenska Novellskrivande

LPP – Novell klart V.49

Eleverna ska fram till jul läsa och skriva noveller, arbetet är både en del av förberedelserna för de muntliga nationella proven samt en skrivträning.

Vi utgår från den spänningsroman ni just nu läser. Ni skriver om en figur/karaktär i boken. Det kan vara huvudpersonen, men också någon annan som figurerar i boken. Ni lånar drag av karaktären och miljön, men i övrigt är det bara fantasin som sätter gränser för vad ni hittar på om den person ni valt att skriva om.

Ca 2st A4-sidor. Tänk på att träna på att gestalta, använda skrivregler, bildspråk, dialoger, tidsperspektiv, berättarperspektiv.

 

Arbetsgång:

Vi kommer under vecka 48 läsa och samtala om noveller, arbetet utgår från arbetssättet som de muntliga nationella proven i svenska är uppbyggt av. De muntliga nationella proven i svenska genomförs på onsdagen vecka 49.
Under vecka 49-50 skriver eleverna på sina noveller, i sitt arbete utgår vi från de generella dragen för novellskrivande som vi hittar i Genrekoden.

Syfte:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift¨
  • läsa och analysera texter för olika syften
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Centralt innehåll:

  • strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till dras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

 

Matris

Aspekter
Innehåll I texten finns enkla gestaltande beskrivningar.
Texten försöker fånga novellens typiska drag genom enkla berättargrepp.
I texten finns passande gestaltande beskrivningar.
Texten fångar relativt väl novellens typiska drag genom utvecklande berättarbegrepp.
I texten finns välfunna och medvetna gestaltande beskrivningar.

Texten fångar väl novellens typiska drag genom  välutvecklade berättargrepp.

Struktur Dramaturgin är enkel, men ändå urskiljbar och passar i huvudsak till texten.

Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig.

Textbindningen är enkel.

Dramaturgin är relativt passande.

Texten är sammanhängande och har en relativt väl fungerande struktur.

Textbindningen är utvecklad.

Dramaturgin är passande.

Texten är sammanhängande och har en väl fungerande struktur.

Textbindningen är välutvecklad.

Språk, stil och skrivregler Ordvalet är lämpligt och passande i sammanhanget.

Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.

Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Ordvalet visar på viss stilistisk medvetenhet och passar i sammanhanget.

Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande.

Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Ordvalet visar på stilistisk medvetenhet och passar väl i sammanhanget.

Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande.
Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Helhets-bedömning Texten är ett försök till novell. Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation Texten fungerar relativt väl som novell. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Texten fungerar väl som en novell. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

 

 

Planering samhällets ekonomi åk9

Samhällets ekonomi

Detta ska ni kunna!

Vad är egentligen ekonomi? Hur påverkar det mig?  På vilket sätt är jag en del av ett ekonomiskt system? Hur har vi råd med välfärden? Varför stiger priser? Dessa frågor ska vi titta närmare på under ett antal veckor.

Syfte

Eleven ska ges möjlighet att utveckla förmågor som att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

Centralt innehåll

 

 

 

Vecka Innehåll Uppgifter Lässtöd
 

48

Introduktion: Vad är ekonomi? Privatekonomi Köpa lägenhet, göra egen budget Lyxfällan

Lässtöd 124-125 Cap

 

49

Föreläsn. Produktionsfaktorerna

Produktionsmodellen. BNP, HDI

Ekonomiska kretsloppet

Läxförhör fre/tor

Begreppsträning: Produktionsfaktorer.

Modellanvändning: BNP, tillväxtfaktorer

Kahoot

Lektionsfilm

Lässtöd 126, 134 Cap

 

 

 

50

Ekonomiska kretsloppet

Offentlig ekonomi

 

Aktietävling,

Använda kretsloppet utifrån olika förändringar

Lektionsfilm

Lässtöd: 128-131 Cap

Uppgift: Sverige förändras i en globaliserad värld

Kahoot/Socrative

 

51

Utbud och efterfrågemodellen Läxförhör fre/tor

Socrative

Hur sätts priset på en vara? Konjunkturer. Lässtöd 133, 135 Cap

Uppgift: Så sätts priset i en marknadsekonomi

 

2

Onda och goda cirkeln

Hög och lågkonjunktur

Privatekonomi, använda begrepp och modeller Lässtöd: 137, 135

Kahoot

 

3

Ekonomiska system

Sveriges ekonomiska utveckling

Jämför olika system, fördelar och nackdelar Lässtöd: Häfte
4 Företag: Handelsbolag, Ekonomisk förening, Aktiebolag Hur startar man ett företag? Lässtöd: Häfte

film. Företagsformer

 

 

 

5

Klimat-, social-och ekonomisk påverkan Diskussionsfrågor: Fair trade, zero waste, etik, greenpeace.

Tolka diagram över ekonomier i olika länder

Lässtöd:Dokumentär
6 Prov i samhällets ekonomi    

 

 

 

 

Matris i samhällskunskap

 

Jag…
Beskriver Hur ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer Hur ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer Hur ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer
Förklarar Med enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation Med enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation Med enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation
Jämför olika perspektiv på samhällsfrågor och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.

 

 

olika perspektiv på samhällsfrågor och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.

 

 

olika perspektiv på samhällsfrågor och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.

 

 

       

 

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enklasamband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.

BEGREPP:

Produktionsmodellen: faktorer, tillväxtfaktorer, BNP

Produktionssektorer: Service, industri, jordbruk

Ekonomiska kretsloppet: offentlig, hushåll, bank, företag, utlandet (import, export)

Spara/konsumera: banken, värdepapper, i madrassen, värdesaker, ränta på ränta, effektiv ränta, inlåningsränta-utlåningsränta.

KPI, inflation,

Utbud/efterfrågan/pris (räta linjens ekvation)

Företag: ekonomisk förening, handelsbolag, aktiebolag

Ränta, lån, pant/säkerhet

Skatter: indirekta (moms), direkta, punktskatter, statlig, kommunal, landsting, bolags-, vinstskatt, skatteavdrag, ränteavdrag, deklaration

Budget, netto, brutto, disponibel inkomst

Maknads-, plan- och blandekonomi (monopol, fri konkurrens, statligt ägande)

Olika marknader (finansmarknad, råvarumarknad, penningmarknad, osv)

Modell: onda cirkeln Reklam, slit/släng, klimatet

Världshandeln, globala marknaden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Religion Hinduism och Buddhism

LPP + plan hind budd etik

Hinduism och Buddhism kunskapskrav

 

LPP – hinduism, buddhism och etik – ht17 åk 9

De kommande fem veckorna kommer vi att arbeta med hinduism, buddhism och etik. Syftet med temat är att du genom undervisningen ska få utveckla din förmåga att:

  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller och
  • Söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

I det centrala innehållet står det att du ska lära dig:

  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierade tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

       Arbetssätt: Ni kommer att få lyssna på kortare föreläsningar, arbeta med utredande frågor och se på film. Ni kommer att få examineras genom ett prov vecka 46 samt en skrivuppgift under vecka 48.

Veckoplanering:

 

Vecka Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lässtöd Re Utkik
42 Föreläsning Hinduism Bearbetning uppgift: Ta reda på: Hur påverkar religionen hinduers liv? Hur påverkar hinduismen och samhället varandra? Hur påverkar hinduismen västerlandet och andra religioner? Sid. 236-254
43 Fortsättning uppgift. Genomgång uppgift, film. Föreläsning buddhism Sid. 281-300
45 Bearbetning uppgift:

Ta reda på: Hur påverkar religionen buddhisters liv? Vad skiljer de olika riktningarna åt inom buddhismen? Vad är lika och ad är olika inom hinduismen och buddhismen?

Fortsättning uppgift. Genomgång uppgift, film Sid 281-300
 
Beskriver Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämför Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Förklarar

 

Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. . Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Religion åk 9 om Hinduism och Buddhism

Prov i historia tis v.41

Prov i historia om orsakerna till 1.a världskriget på tisdag v.41.

Länk till Peters Sv- och SO-blogg

 

Länk till SO-lärare Peter Söderströms blogg. I bloggen finns sammanfattningar, lektionsfilmer och planeringar.

https://malarhojden02.blogspot.se/

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén